.

.

Läppfettet (eller leppomada i Finland, lypsyl i Sverige) har jag med mig överallt. Jag använder det inte så mycket att jag skulle behöva ha det med överallt, men så fort jag glömmer det hemma så får jag ett stort behov av att jag behöver ha det. Egentligen använder jag det bara då jag faktiskt har torra läppar eller då jag går och lägger mig ensam. Det är min kvällsrutin, först läppfett, sen handkräm och sen sova. Men som sagt vara bara då jag sover ensam, när jag sover med Peter händer det ofta att jag bryter vanan :) Märkligt sånt där! Men nu vet ni :)