Konsten att fånga en publik...

För ungefär ett år sedan så ingick det i en kurs att hålla ett tre-minuters anförande för klassen. Jag valde att hålla ett tacktal till någon speciell. De senaste veckorna har jag tänkt på det flera gånger då de som går samma kurs nu skulle göra samma sak. Dessutom så tänkte jag på det i morse... Så då tänkte jag, att varför inte dela med mig av det :) Jag själv tycker att det är ganska roligt, men hoppas att jag kan ge också någon annan ett leende på läpparna!



Jag skulle vilja tacka en väldigt god vän till mig som har ställt upp för mig i alla tider. Du har funnits där när jag behövt dig och du har fått se alla mina sidor. Vi har gått igenom många prövningar du och jag, men vi har klarat dem allihop.


Du lyssnar alltid på vad jag har att säga, du kanske inte alltid har en lösning men det är ju inte det som är det viktigaste, utan att du finns där för mig när jag behöver dig, det är det som betyder nåt. Och trots allt du har fått höra och utstå så stannar du ändå alltid kvar. Och det tackar jag dig för.


Du och jag har tillbringat många timmar tillsammans varav en del varit lite jobbiga men så många fler har varit riktigt bra. Jag tycker väldigt mycket om dig och hoppas att vi kommer att vara vänner för alltid. Och det är inte bara jag som tycker om dig, utan jag vet att du är omtyckt av många andra också.


Den här vänskapen som vi har, så är mycket stark och växer sig starkare hela tiden.  Jag längtar efter dig nästan varje dag och ibland kan jag inte sluta tänka på dig för du är så go och mysig och riktigt härlig och jag saknar dig! Jag minns faktiskt en gång när jag var riktigt sjuk och du tog mig i din famn och sade att jag tar hand om dig, att allt kommer att bli bra. Där somnade jag sen och när jag vaknade kändes allt mycket bättre.


Utan dig skulle faktiskt mitt liv inte vara detsamma, jag skulle nog inte ha klarat mig utan dig. Tack vare dig så orkar jag mycket mer, du ger mig kraft och ork till att leva. Och jag behöver dig. Som tur är så finns du alltid där, varje gång jag kommer hem så är du där och väntar på mig, tar mig i din famn och berättar hur mycket du saknat mig.


Så jag hoppas, precis som jag sade i början, att vi fortsätter klara alla våra prövningar och att du fortsätter att stå ut med alla mina sidor. Därför vill jag tacka dig min säng för att du alltid funnits där för mig.


 

Kom du på vem det var till innan du läst klart? Det var det i alla fall ingen i klassen som gjorde då jag höll det här :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0